Diskproppar är viktigare än medvetenhet om vattenbrist

”Every drop counts” står det i fetstil på ett anslag vid diskavdelningen på campingplatsen. Någonting som både bränder och uttorkade floder påmint oss om i nyhetsflödet den här sommaren. Budskapet på camping-anslaget efterföljs sedan av positiva uppmaningar om att man ska ta snabba och uppfriskande duschar och inte låta vattnet stå och rinna när man borstar tänderna eller diskar.

Klokt. Konstruktivt.

Men samma (i övrigt utmärkta) camping har tyvärr inte hjälpt sina besökares beteenden på traven särskilt mycket:

- Duscharna stänger inte av sig automatisk utan rinner tills du eller någon annan stänger av vattnet, och du väljer själv hur mycket varmvatten du vill använda.

Varför inte återlansera de gamla svenska snål-duscharna där man betalar för varje minut av varmvatten du använder? Och såklart installera en knapp som stänger av vattnet automatiskt.

- Samma sak gällde i tvättställen. Uppmaningen ”låt inte vattnet stå och rinna” väger ganska lätt när, ja vattnet står och rinner, eftersom nån måste stänga av det för hand.

- Eller diskhoarna som inte har några proppar till avrinningen. Ganska mycket disk under rinnande vatten blir det. Trots vetskapen om att varenda droppe räknas.

Jag såg visserligen ett par campinggäster som levde upp till mottot om att varje droppe räknas, eftersom de varken spolade eller tvättade händerna efter sina toabesök, men det är oklart om det berodde på anslaget eller redan invanda beteenden…

Samma budskap men nytt system

Det är inte så konstigt att en (väldigt fin och trevlig) 4-stjärnig camping gärna vill bjuda sina gäster på generösa mängder (drickbart) vatten och istället vädja till gästernas egna omdömen och beteenden för att hålla nere vattenkonsumtionen.

Men man skulle kunna tänka sig anslag där campingen istället motiverar sina begränsningar i vattenanvändning med samma budskap:

Här stängs vattnet av automatiskt, varmvattnet är reglerat, och det sitter proppar i diskhoarna - eftersom varje droppe räknas!

Jag tror att den typen av anslag hade ökat medvetenheten lika mycket. Och sen hade själva systemet styrt om det mesta av den hållbara vattenkonsumtionen.

En sån här semestererfarenhet blir också nåt som jag kan ta med mig till jobbet. Vi som jobbar med att öka medvetenheten i viktiga frågor, måste oftare utmana organisationer i hur lätt det egentligen är för deras medarbetare att göra rätt. Vilka är företagets manuella vattenkranar eller obefintliga diskproppar? Hur matchar organisationens system och processer i praktiken det som sägs i interna policys eller externa riktlinjer?

Det räcker inte med ökad medvetenhet. Det måste vara lätt att göra rätt.  En anställd med tillgång till en lösenordshanterare kommer inte att använda “Sommar2026!” som lösenord. Och även en campinggäst som inte bryr sig, gör av med mindre vatten om det stängs av automatiskt.

‍

‍